Albas första utställning. SSRK:s utställning i Bohus.

Ja, så har man medverkat i sin första utställning... det var en ny erfarenhet. Vi lämnade inget åt slumpen och var i utställningshallen dagen innan för att reka lite. Då träffade vi en trevlig tjej (försäljare på utställningen) som visade sig äga två labradorer från Albas pappas kennel, http://www.seabirdskennel.se/. Världen är liten... och vi passade på att köpa ett utställningskoppel av henne innan hon ens hunnit packa upp sina saker. På morgonen när vi skulle åka tittade Alba (som är såå morgontrött) på mig och undrade varför vi (i hennes tycke) gick upp mitt i natten. Tur att vi fick åka en bit så Alba fick sova lite till, för när vi skulle gå ut mot bilen var det knappt styrfart på dagens "huvudperson". Powernappen i bilen gjorde susen! När vi anlände entrén tog Alba full fart med mig hängandes efter i kopplet... bärandes vattenskål, hundmat, äggsmörgås, filt m.m. Alba började med att kasta sig i famnen på farbrorn som skulle se vacc. intyget. Därefter klättrade hon vidare och kastade sig över tant veterinären... hon ville ju visa att hon älskar alla. Hur i hela fridens namn skall detta sluta tänkte jag. Jag behövde inte oroa mig... hon skötte sig exemplariskt. Alba var imponerande duktig. Helt cool var hon... sprang fint och visade upp sig från sin bästa sida. Däremot gjorde matte bort sig och sprang åt fel håll... ett antal gånger... Ja, ja vi bjuder på det. Vi summerar... en kul dag! Valpklass 4-6 mån. Tikklass, 3: e pris och ett hederspris (och så vann hon en ljusstake till sin matte). Nästa gång ska jag springa åt rätt håll... *L*

En "labbidor" i sitt rätta element... vatten!

Vi njuter i fulla muggar av att få ta del av vårens smygande ankomst. Det är härliga promenader och lyckan bubblar i mig när jag ser Albas glädje över att få bekanta sig med "labbidorens" rätta element... vatten!!!

Isbrytare!

Alba har redan badat, några gånger frivilligt och några ofrivilligt. Det är lätt att kana i när nyfikenheten tar över. *L*

Det som göms i snö...

Det har börjat töa... men fortfarande är det mycket! snö kvar. Vi tog en härlig promenad i solen idag, hundarna och jag. Istället för att gå grusvägen tillbaka, genade vi över fältet. En genväg som blev en senväg... så mycket snö att pulsa i. Alba tog ganska snart rygg på mig... smart drag. Hon kunde då använda sig av mina spår, för att ta sig fram lite lättare. Vi fick en härlig motion samtliga... sedan satte vi oss att vila vid rönnbärsträdet med utsikt över våtmarken som redan börjat få ta emot årets fåglar. Canadagässen är redan här och tranorna är väl snart på ingång. Alba har (tack och lov) fått ett nytt intresse... bära klövar. Det nya intresset känns långt mycket bättre än det hon hade förut... äta bajs. För det som göms i snö... kommer fram i tö, så nu är det mycket skit här... från de hjortar som valt att bo hos oss över vintern (+ höns, fågel, katt, hund-bajs mm.)
PS. Jag hann knappt skriva om att tranorna väl snart är på ingång... de är här! De trumpetade sin ankomst precis. *L* Härligt!

Vårflod ute och snustorrt inne...

Igår var jag och införskaffade ett par nya gummistövlar och tur var väl det... för dessa kom till andvändning meddetsamma. När jag kom hem hade jag inget vatten... det droppade lite försynt ur kranen. Var var läckan?! Jo, det stod och sprutade översvämning i grannens fritidshus. Så nu är huvudkranen åtdragen och jag är utan vatten... igen (för vilken gång i ordningen denna vinter)? man liksom vänjer sig. Det är bara att gilla läget...
Otur för mig att vi har samma vattenhuvudledning men tur i oturen... annars hade läckaget inte blivit upptäckt lika snabbt.

Lugna favoriter på radion vaggar hjortarna till sömns.

Ensilagebalen som anlände per traktor häromdagen sprider glädje i mitt hjärta och stillar hungern i de vilda djurens magar. Så nöjd, glad och tacksam... när jag ser dem stå och äta nere på fältet, vid den stora ladugården. När natten sänker sig kommer de ändå hit upp och sover vid gethuset. De har väl vant sig att ligga på halmbädden och tjyvlyssna på Lugna Favoriter som spelas på getternas radio. Jag hoppas att de vilda ska återhämta sig och även få ny kraft att möta våren... som vi alla väntar på.

Ringträning

Inför Albas första utställning var vi igår på ringträning... en för mig helt okänd värld. Jag har varit på utställningar som åskådare och även varit med min son, när han har ställt ut sin hund. Det här blir ju dock något helt annat, att själv medverka. Vi måste ju i alla fall prova och tro på att detta ska gå fint. Vi samlades i ett föreningshus och där var mängder av hundar (ca. 25 st.), nyttig socialträning om inte annat. Alla dessa hundar skulle ges tillfälle att springa runt och vi fick dela upp oss, så att alla fick plats. Jag och Alba hängde på och sprang runt... learning by doing. "Domaren" skulle sedan titta på Albas tänder men eftersom "domaren" började med att ge Alba en godis så trodde hon ju att det vankades mer... så det där med att öppna munnen blev väl sisådaär. En av deltagarna som sprang runt hade tappat korvbitar lite här och där... och Alba var mer än villig att agera dammsugare. Vi fick kontakt med en tjej som hade ställt ut mycket och hon gav mig många bra tips och lånade även Alba för att visa hur det skulle kunna se ut. Vilken skillnad när någon som kan, tog tag i kopplet... *L* Vi återkommer nästa vecka för att öva... vi ska bara vila lite först...

GB Meet Me At Clintz visade framtassarna på en valputställning den 27 februari... Alba hälsar och grattar sin snygga syrra *L* (se kennelbloggen 4 mars) Nya valpar är födda på Albas (GB Make My Day) kennel... ljuvliga små labbar (se kennelbloggen 6 mars). Även små bedårande kattungar har sett världens ljus... mycket smått på kenneln nu.! Vi grattar både två och fyrbenta till babylyckan. Kennelbloggen: http://www.weimaranerdays.blogspot.com/

Vart tog tiden vägen...

Vintern har hållit oss sysselsatta... med vedeldning, skottande, bära vatten till djuren m.m. Det har varit segt och nu sedan ett par veckor tillbaka hämtar vi bara kraft, ny kraft att möta våren. Att få känna doften av jord, höra fågelsång och sitta och ta en kopp kaffe vid trappan. Att få börja med spårträningen. De önskar vi oss nu...

Alba växer så det knakar... en stabil ung tjej. Hon har härligt humör och en fantastisk humor, hon ger mig många goa skratt... Lady och hon går väldigt bra tillsammans men favoriten är nog lille Ruby (den unga hankatten). De kan ligga och bita, busa och gosa med varandra hur länge som helst och sedan somnar de vid varandras sida.

... som sagt Alba växer så det knakar *L*

Alba 5 mån, 20, 3 kg.

Vargavintern har tagit många djur...

Vi sammanfattar vintern som trots att den varit vit, vacker och varaktigt vintrig... ändå varit lång, kall och hård... en riktig vargavinter. Jag har haft fullt sjå att mata de vilda djuren... de gör ont i hjärtat att se dem lida. Denna vintern har tagit styggt på beståndet och skogen är full av djur som dukat under av hunger. Så tragiskt. Vi fick hjälp igår att få hit en ensilagebal som förhoppningsvis ska räcka lite längre än mina små utfodringsansträngningar. Alba har blivit bekant med de vilda och har förundrats över att "getterna" bara blir fler och fler i hagen.