lördag 8 maj 2010

Lady börjar bli vuxen, Alba är busig, Simbo är saknad och vart är vårvärmen?

Jag måste passa på att åter berömma Lady för sitt tålamod med Alba. Hon sköter uppfostringen bra men är lite för snäll. Hon kunde dock rya till lite mer... hon kanske kan gå i skola hos Agnes! Lady växer sakta och fint in i rollen som den vuxna hunden i flocken... nu när Simbo inte är med längre. Jo, med är han ju men inte kroppsligt. Du underbara kille som gav oss så mycket... vetskapen om att du hade ett långt, underbart hundliv värmer dock våra hjärtan. Vi saknar dig mycket!

2 kommentarer:

Renée sa...

Hemskt det är att förlora ens bäste vän. Min blandis är 12,5 och man känner att varje dag är en gåva eftersom han nu lever på lånad tid känns det som. Jag har i bakhuvudet hela tiden att jag snart får ta det svåra beslutet... Jag kommer nog inte att skaffa någon ny hund (p.g.a. handikapp) men barnet vill ha en katt så det får väl bli så. Ha det bra!

Tuwa sa...

Ja, vi får ha våra kära husdjur hos oss ett tag... en del stannar länge med oss, andra lämnar oss tidigare. Jag fick förmånen att få ha min prins länge vid min sida. Det är som du säger... vi måste till slut ta det svåra beslutet... vi gjorde hans avslut till ett mycket, varmt fint minne. Glädje, kärlek, värme, skratt, fika och lek präglade hela hans sista dag. På kvällen kom vet. och han fick somna in på köksgolvet. (jag har skrivit om det på hans minnessida
www.regnbagsbron.org/simbo
Tack för dina rader!
Önskar dig allt gott!