Albas andra utställning, Skaraborgs Kennelklubbs Nationella utställning i Larv.

Ja, då var utställning nr. 2 avverkad. Alba fick en 4:e placering ett HP och mycket fin kritik. Vi träffade två av Albas systrar och så mamma Nera, som också var med och ställde ut. Alla var jätteduktiga och uppförde sig väl. Det var en heldag med väntan, nervositet, glädje, spänning, förväntan... som övergick i stolthet, glädje, trötthet lycka och tillfredsställelse. Vi får se om och när vi ska ut i ringen igen. Denna gången sprang vi i alla fall åt rätt håll. Vi summerar denna söndag som en härlig dag med bra väder och med trevligt sällskap av både två och fyrfota vänner.

Lady börjar bli vuxen, Alba är busig, Simbo är saknad och vart är vårvärmen?

Jag måste passa på att åter berömma Lady för sitt tålamod med Alba. Hon sköter uppfostringen bra men är lite för snäll. Hon kunde dock rya till lite mer... hon kanske kan gå i skola hos Agnes! Lady växer sakta och fint in i rollen som den vuxna hunden i flocken... nu när Simbo inte är med längre. Jo, med är han ju men inte kroppsligt. Du underbara kille som gav oss så mycket... vetskapen om att du hade ett långt, underbart hundliv värmer dock våra hjärtan. Vi saknar dig mycket!

Agnes (kommandoran) is back! *S* Oordningen är återställd!

Ibland går tiden fort... denna veckan har rusat iväg. Jag hade tänkt att springa runt lite med Alba och träna inför utställningen. Nu blev det inte så... för på söndag ska vi ut i ringen. Spännande och roligt... en heldagsutflykt! Det kommer att gå så bra... *L* det känner jag på mig. Alba är en vildhund men kan skärpa sig när det gäller! Jag har full tillit... Lady får vara på "panget" för jag har fullt sjå med mig och Alba... och hon kan ju inte bli liggande i bilen om det blir varmt. Tråkigt men så får det bli... Lady älskar iofs. att vara där, så det går ingen nöd på henne. Hon och Alba har varit där när bloggmamma varit på lite helgkurser. Våran Agnes är tillbaka... *S* Hon flyttade för ca. 2 månader sedan för att bli sällskap åt en get som behövde en artfrände. Agnes var inte intresserad av detta utan valde att mesta tiden vistas utanför hagen. Var dörren öppen in till huset så gick hon in och ställde sig i köket till barnens skräckblandade förtjusning. Hon hoppade upp på trädgårdsbordet när familjen skulle fika med sina gäster. Där var ström på i tråden och ingen vet men varje dag... så vips stod hon deras trädgård och kalasade på div. buskar. När hon avklarat "hemmaträdgården" gick hon vidare till grannen. Denna situation blev ohållbar... så jag hämtade tillbaka Agnes... bättre det än att familjen skulle få flytta! Vi får tacka för den tid som var... och hoppas att geten som är kvar trivs med de lite lugnare fåren som också finns på gården. Agnes kom hem, gick in i hagen... jagade runt lite med de små dvärggetterna och gick sedan helt lugnt och la sig på kullen... som om hon aldrig hade varit borta! Sån är Agnes! och vi älskar henne mycket! *L*

Övning ger färdighet... vi spårar vidare

Igår var det dags igen... jag tyckte nog att det var en märkbar skillnad. Vi har lagt några korta "korvspår" under mellantiden hemma och Alba börjar nu förstå... att hon ska söka sig framåt. Hon nosar så intensivt att det kluckar i hela nospartiet och när hon är färdig är hon alldeles vitskummig runt munnen. Det är fantastiskt roligt att se henne börja få en roll... att se henne i ett sammanhang. Det är en härlig känsla och man blir lite rörd. Jag fick gå med när de andra spårade och det var intressant att få se dessa mer rutinerade hundar arbeta. Det blev avslutning med korvgrillning, macka och kaffe. Liten Svea (Get Busy Nonstop) var med och hon var hur social som helst och helt orädd med alla de andra vuxna hundarna. När det sedan till slut blev fri lek fick hon sitta i mitt knä, för att inte bli översprungen... vad fort det går. Alldeles nyss var Alba liten tjej... nu är hon 7 månader.
Alla var tyvärr utan kamera igår men fina mobil-kamera-foto-ögonblick finns på kennelbloggen.
http://www.weimaranerdays.blogspot.com/
På söndag skall vi på utställning igen... det ska bli spännande! Håll tummarna!

Barn och hundvakt...

Det är allid lika underbart att få träffa barnbarnen. Barnens mamma skulle på kurs och jag ryckte ut! En heldag blev det... och jag fick bekänna färg... två blöjbarn, varav en precis börjat provsmaka på purékost men för övrigt ammas. Den stora lilla killen (2 1/2 år) var mormors hjälpreda hela dagen och berättade var allting fanns... plockade fram blöjor till lillasyster och var helt fantastisk! Den lilla var på gott humör hela dagen som tur var... för när sådana små (6 mån) blir ledsna är det oftast bara mammas famn och mat som hjälper. Det ska tilläggas att till detta pass under dagen fanns också tre stycken hundar som skulle aktiveras... (varav speciellt bloggmammas egen "bebis" på 7 mån). Det var i alla fall en dag som avlöpte på bästa sätt och vi åkte nöjda hem med väl utfört arbete... efter att hundarna fått rasat av och svalkat sig!

Var är de vilda spåren?

Var på viltspårträning nu i veckan... det gick väl sådär. Inte Albas fel... hon fattade inte vad hon skulle leta efter... eller att hon skulle leta/söka/nosa efter ngt. överhuvudtaget. Vi tar med oss den erfarenheten hem på kammaren och återkommer... bättre förberedda. Roligt är det i alla fall att få träffas... och så fick Alba leka med syrran... det behövdes ingen övning för att kasta sig in i den leken. Hade tyvärr inte med kameran, hade fullt sjå med annat denna afton.

En och en annan djurbild kommer det att bli.

Bloggmamma har uppgraderat sin kamerastatus, så nu är det fotografering som gäller. Såååå roligt! Det är spännande att stiga upp och få bege sig ut på fotosafari... undrar vad vi kan hitta idag? Vi har mycket fin natur med vilda djur runt knuten... så en och en annan djurbild kommer det väl att bli. *L*

Här finns också tamdjur som gärna ställer upp.

En höna i sitt rätta element... frigående.

En trevlig helg!

Ja, som sagt våren lär vänta på sig. Det är ingen värme precis, det var frost natten till lördag. En mycket blåsig och kall lördag fick vårkänslorna att backa en aning... och dagen ägnades åt storrengöring till getterna. Vinterns permanentbädd fick ge vika för en ny fräsch spånbädd med ett gyllengult halmtäcke ovanpå. Alltid lika tillfredsställande att se till så att djuren har det bra... endast det bästa är gott nog! På lördag em. anlände min vännina till sitt fritidshus och hon hade i sin tur med sig sin (och numera vår gemensamma) vännina. Vi hade en trevlig kväll med god mat, dryck och prat. En alldeles för sen sorti gjorde väckarklockan till en tråkig påminnelse att morgonen nu anlände med en stark, ihållande signal. Den känslan försvann dock ganske fort... för dagen var vikt för en- rolig-att-se-fram-emot aktivitet... så bristen på sömn försvann. Spänningen stegrades i bilen på väg till samlingsplatsen. Bloggmamma hade denna söndag bokat in sig på en pilflätningskurs. Väl hemkommen efter en underbart, solig, inspirerande, spännande dag... får jag erkänna att det var så fantastiskt roligt att arbeta med pil, så nu är jag fast, träffad av amors pilar *L*
Jag ska absolut försöka att tillverka flera saker i pil. Summering... en mycket trevlig helg!

Våren fortskrider sååå sakta framåt

Vi har ännu inte fått någon värme... våren tycks verkligen smyga sig fram. Den är ju så efterlängtad, så nu tror man... att bara solen tittar fram så är det vår! Det blir man sedan varse att den inte är, när man försöker gå ut i en tunnare variant än vinterjackan. Hur som helst så har vi härligt långa promenader i skogen nu. Alba behöver träna på att hoppa över stock och sten, hoppa över diken och allmänt lära sig att kordinera. Vatten, vatten... hela Albas hundvärld har fått en ny dimension. Hon växer och vägde in dagens datum på 26 kg. Det låter mycket men hon är inte tjock... hon har bara blivit en bastant ung tjej som väl kan mäta sig nu med Lady i brottningskamperna.
Vi hade i alla fall tur med vädret några dagar i påsk, då det blev premiär för att hänga ut tvätten.
(Vid närmare koll på bloggen fann jag att hänga-ut-tvätten premiären förra året var på exakt samma datum, den 3 :e april).

Barnvakt på biblioteket

Min dotter skulle på lite specialärende denna torsdag, så bloggmormor fick rycka in. Det är lika underbart varje gång att få vara med dessa små älsklingar. Vi möttes i stan och regnet fick avgöra dagens aktivitet. Barnpassningen blev förlagd till biblioteket, en underbar miljö för både små och stora barn. Timmarna flög iväg och så snälla barn får man leta efter. Vi kollade på mängder av roliga böcker, var på fotoutställning, målade i pysselhörnan och avslutade med att lyssna på musik i hörlurar. Där i musikrummet fann mamman sedan sina barn och kunde bara konstatera att mormor klarat sitt uppdrag. Mamman var så nöjd, så mormor blev bjuden på konditori. En härlig dag!

Glad Påsk

En trevlig påsk med några dagar av riktigt fint väder, såpass att det gick att hänga ut tvätten. Här var påsklunch på påskdagen med familjen... alltid lika roligt att få hit alla! Verkligen kul att även kunna bjuda på egna, alldeles nyplockade ägg. Nu är barnbarnen två och båda uppförde sig med den äran. Jag hade gärna haft dem kvar i några dagar... *L*

Albas första utställning. SSRK:s utställning i Bohus.

Ja, så har man medverkat i sin första utställning... det var en ny erfarenhet. Vi lämnade inget åt slumpen och var i utställningshallen dagen innan för att reka lite. Då träffade vi en trevlig tjej (försäljare på utställningen) som visade sig äga två labradorer från Albas pappas kennel, http://www.seabirdskennel.se/. Världen är liten... och vi passade på att köpa ett utställningskoppel av henne innan hon ens hunnit packa upp sina saker. På morgonen när vi skulle åka tittade Alba (som är såå morgontrött) på mig och undrade varför vi (i hennes tycke) gick upp mitt i natten. Tur att vi fick åka en bit så Alba fick sova lite till, för när vi skulle gå ut mot bilen var det knappt styrfart på dagens "huvudperson". Powernappen i bilen gjorde susen! När vi anlände entrén tog Alba full fart med mig hängandes efter i kopplet... bärandes vattenskål, hundmat, äggsmörgås, filt m.m. Alba började med att kasta sig i famnen på farbrorn som skulle se vacc. intyget. Därefter klättrade hon vidare och kastade sig över tant veterinären... hon ville ju visa att hon älskar alla. Hur i hela fridens namn skall detta sluta tänkte jag. Jag behövde inte oroa mig... hon skötte sig exemplariskt. Alba var imponerande duktig. Helt cool var hon... sprang fint och visade upp sig från sin bästa sida. Däremot gjorde matte bort sig och sprang åt fel håll... ett antal gånger... Ja, ja vi bjuder på det. Vi summerar... en kul dag! Valpklass 4-6 mån. Tikklass, 3: e pris och ett hederspris (och så vann hon en ljusstake till sin matte). Nästa gång ska jag springa åt rätt håll... *L*

En "labbidor" i sitt rätta element... vatten!

Vi njuter i fulla muggar av att få ta del av vårens smygande ankomst. Det är härliga promenader och lyckan bubblar i mig när jag ser Albas glädje över att få bekanta sig med "labbidorens" rätta element... vatten!!!

Isbrytare!

Alba har redan badat, några gånger frivilligt och några ofrivilligt. Det är lätt att kana i när nyfikenheten tar över. *L*

Det som göms i snö...

Det har börjat töa... men fortfarande är det mycket! snö kvar. Vi tog en härlig promenad i solen idag, hundarna och jag. Istället för att gå grusvägen tillbaka, genade vi över fältet. En genväg som blev en senväg... så mycket snö att pulsa i. Alba tog ganska snart rygg på mig... smart drag. Hon kunde då använda sig av mina spår, för att ta sig fram lite lättare. Vi fick en härlig motion samtliga... sedan satte vi oss att vila vid rönnbärsträdet med utsikt över våtmarken som redan börjat få ta emot årets fåglar. Canadagässen är redan här och tranorna är väl snart på ingång. Alba har (tack och lov) fått ett nytt intresse... bära klövar. Det nya intresset känns långt mycket bättre än det hon hade förut... äta bajs. För det som göms i snö... kommer fram i tö, så nu är det mycket skit här... från de hjortar som valt att bo hos oss över vintern (+ höns, fågel, katt, hund-bajs mm.)
PS. Jag hann knappt skriva om att tranorna väl snart är på ingång... de är här! De trumpetade sin ankomst precis. *L* Härligt!

Vårflod ute och snustorrt inne...

Igår var jag och införskaffade ett par nya gummistövlar och tur var väl det... för dessa kom till andvändning meddetsamma. När jag kom hem hade jag inget vatten... det droppade lite försynt ur kranen. Var var läckan?! Jo, det stod och sprutade översvämning i grannens fritidshus. Så nu är huvudkranen åtdragen och jag är utan vatten... igen (för vilken gång i ordningen denna vinter)? man liksom vänjer sig. Det är bara att gilla läget...
Otur för mig att vi har samma vattenhuvudledning men tur i oturen... annars hade läckaget inte blivit upptäckt lika snabbt.

Lugna favoriter på radion vaggar hjortarna till sömns.

Ensilagebalen som anlände per traktor häromdagen sprider glädje i mitt hjärta och stillar hungern i de vilda djurens magar. Så nöjd, glad och tacksam... när jag ser dem stå och äta nere på fältet, vid den stora ladugården. När natten sänker sig kommer de ändå hit upp och sover vid gethuset. De har väl vant sig att ligga på halmbädden och tjyvlyssna på Lugna Favoriter som spelas på getternas radio. Jag hoppas att de vilda ska återhämta sig och även få ny kraft att möta våren... som vi alla väntar på.

Ringträning

Inför Albas första utställning var vi igår på ringträning... en för mig helt okänd värld. Jag har varit på utställningar som åskådare och även varit med min son, när han har ställt ut sin hund. Det här blir ju dock något helt annat, att själv medverka. Vi måste ju i alla fall prova och tro på att detta ska gå fint. Vi samlades i ett föreningshus och där var mängder av hundar (ca. 25 st.), nyttig socialträning om inte annat. Alla dessa hundar skulle ges tillfälle att springa runt och vi fick dela upp oss, så att alla fick plats. Jag och Alba hängde på och sprang runt... learning by doing. "Domaren" skulle sedan titta på Albas tänder men eftersom "domaren" började med att ge Alba en godis så trodde hon ju att det vankades mer... så det där med att öppna munnen blev väl sisådaär. En av deltagarna som sprang runt hade tappat korvbitar lite här och där... och Alba var mer än villig att agera dammsugare. Vi fick kontakt med en tjej som hade ställt ut mycket och hon gav mig många bra tips och lånade även Alba för att visa hur det skulle kunna se ut. Vilken skillnad när någon som kan, tog tag i kopplet... *L* Vi återkommer nästa vecka för att öva... vi ska bara vila lite först...

GB Meet Me At Clintz visade framtassarna på en valputställning den 27 februari... Alba hälsar och grattar sin snygga syrra *L* (se kennelbloggen 4 mars) Nya valpar är födda på Albas (GB Make My Day) kennel... ljuvliga små labbar (se kennelbloggen 6 mars). Även små bedårande kattungar har sett världens ljus... mycket smått på kenneln nu.! Vi grattar både två och fyrbenta till babylyckan. Kennelbloggen: http://www.weimaranerdays.blogspot.com/

Vart tog tiden vägen...

Vintern har hållit oss sysselsatta... med vedeldning, skottande, bära vatten till djuren m.m. Det har varit segt och nu sedan ett par veckor tillbaka hämtar vi bara kraft, ny kraft att möta våren. Att få känna doften av jord, höra fågelsång och sitta och ta en kopp kaffe vid trappan. Att få börja med spårträningen. De önskar vi oss nu...

Alba växer så det knakar... en stabil ung tjej. Hon har härligt humör och en fantastisk humor, hon ger mig många goa skratt... Lady och hon går väldigt bra tillsammans men favoriten är nog lille Ruby (den unga hankatten). De kan ligga och bita, busa och gosa med varandra hur länge som helst och sedan somnar de vid varandras sida.

... som sagt Alba växer så det knakar *L*

Alba 5 mån, 20, 3 kg.

Vargavintern har tagit många djur...

Vi sammanfattar vintern som trots att den varit vit, vacker och varaktigt vintrig... ändå varit lång, kall och hård... en riktig vargavinter. Jag har haft fullt sjå att mata de vilda djuren... de gör ont i hjärtat att se dem lida. Denna vintern har tagit styggt på beståndet och skogen är full av djur som dukat under av hunger. Så tragiskt. Vi fick hjälp igår att få hit en ensilagebal som förhoppningsvis ska räcka lite längre än mina små utfodringsansträngningar. Alba har blivit bekant med de vilda och har förundrats över att "getterna" bara blir fler och fler i hagen.

Hope for Haiti now

Det är så ofattbart... mitt hjärta blöder för de drabbade.
http://www.hopeforhaitinow.org/
Vilken fin gala till förmån för Haiti...
http://www.youtube.com/watch?v=khVRphf_FjQ

-4 (tack)! Idag njuter vi av vintern *L*

Det är skönt med det mildare vädret... att få tid över till annat. Det blev en härlig skogspromenad med två stycken lyckliga snömonster. Alba fortsätter att inte uppvisa några tecken på att det skulle finnas glas kvar i tarmarna. (Se blogg 12 jan-10) Vi får tro på det!

Carpe punctum

Strålande vinterdag... vi hämtar andan och njuter av den! och bara är i nuet! *L*

Hönorna har fått luft under vingarna

En av 4 katter har vågat sig ut ur sitt ide

Snögetter

När man minst anar är olyckan där och snabbt går det.

Det har varit tufft här sista veckorna... Här har burits vatten, ved och jag har haft fullt sjå för att hålla värmen i huset... (läs vara eldvakt). Den ihållande kyla som fortfarande råder har gjort mig rätt trött och sliten... det blir inte många timmars sömn. Jag ville belöna mig själv efter allt slit i kylan, så på trettondagsafton lagades och åts en god middag. För att ytterligare lyxa till det, blev det glass med varm hallonsås i den fina efterrättsskålen i glas!? (vilket jag inte brukar plocka fram till vardags). Mitt i allt detta kom jag på att det var hög tid att gå ut med ljummet vatten till getterna. Sagt och gjort knallade jag först ut och kissade hundarna... som sedan bara släpptes in när detta var klart. Jag gick till getterna och fyllde på hö och hämtade vattenkannan. Den syn som mötte mig i vardagsrummet, när jag sedan kom in, var den värsta mardröm man kan tänka sig. Alba hade lyckats hitta och riva ner efterrättsskålen och i ett hav av glassplitter stod hon och tuggade... och när jag skrek sprang hon iväg med en glasskärva. Hon gömmer sig sedan under sängen och tuggar så fort hon kan... när jag närmar mig. Jag är helt säker på att detta aldrig kommer att gå vägen och ringer till Blå Stjärnans Djursjukhus (till en taxa av 20:- per min)! Det enda man kan göra är att mata med sparris och ha koll på henne dygnet runt... får jag till svar. Jag hade ingen sparris och började ringa runt... ingen hade, alla affärer var stängda och mitt sista hopp stod till en bensinmack som ständgde 00.00. Jag ringde dit 23.45 bara för att få beskedet att de inte heller hade någon sparris. I detta läget sprids paniken och jag ringer "min hökille". Han har varit en räddare i nöden flera gånger om... när jag hämtat mat till djuren med kort varsel och så även denna gång. Han hade sparris! och vi möttes på halva vägen. När vi strålade ihop lyckades han även att genom en bekant ordna en burk till... TACK!!! Det är helt ofattbart att hon har klarat sig och jag är så tacksam för de som hjälpte mig denna hemska olycksnatt förra veckan. Hoppas att faran är över och det inte har blivit någon glasbit kvar i tarmarna. Hon får äta sparris två veckor för att eliminera den risken. Att vara fodervärd och få ringa till uppfödaren och berätta att Alba tuggat i sig glas kändes rätt tufft och jag är även tacksam att jag fick stöd från kenneln. TACK!

Snäll far kom med micro, värmeljus och hundbädd

Far "gick igång" på frigoliten igår. *L* Han anlände idag med mera och vi isolerade ett fönster till (på en "köldgavel") fast denna gången inifrån och satte även upp frigolit i fönstren på glasverandan... Han utförde även på vägen hit diverse beställningsarbete... Hundarna fick en hundbädd som Lady först tog i anspråk men som Alba sedan la beslag på. Vi får fixa en till... billig bädd finns på IKEA (årets första tips). Alba sov som en liten prinsessa på den fina bädden hela em. Far hade också fixat med sig 200 värmeljus, (IKEA även här) tacknämligt! Min micro pajade för någon månad sedan och den var inte av någon höjdarkvalité så reparera var inget alternativ. Pappa var mig behjälplig och införskaffade en åt mig på rean... jag är så tacksam över att ha fått dessa saker till vårt hem idag. TACK! Ikväll är det första gången på länge nu som jag känner mig någorlunda i fas. Jag ska... ta en whisky, ett fotbad, luta mig tillbaka och njuta. Njuta av vetskapen att de åtgärder som är gjorda, är det bästa som kan göras i nuläget... och det räcker för att ge mig en skön sömn. Hoppas hönorna också får en god natt i sitt hav av halm. Hönorna hade också, likt getterna, en jättetjock spånbädd men den blev nu i em. som ett lyxhotell med all halmen som ströades upp. God natt alla små och stora... gissa om jag är trött... trött men lycklig.

Sammanfattar med bokstafen f... far, frigolit, fantastiskt, fiffigt

Jag fick ju inte mildrat mitt dåliga samvete... för det ökade i takt med att temperaturen sjönk under natten. Den landade på drygt -20 grader och jag fick "panik". Min far ringde på morgonen och undrade hur jag hade det... och sa att han skulle komma upp med lite isolering (frigolit) Tack! Det blev isolerat nertill i gethuset (blev kanon)! Vi fick även isolerat ett fönster och en bit ner på fasaden utifrån... så nu är den utsikten igenbommad. Nu gjorde detta ingenting för det var så mycket is på rutorna så jag såg ändå inte ut där. Det blev en fantastisk skillnad och jag är så tacksam för detta lyckade projekt. När far for vid 14.00 tiden var det -13 grader.

Goda vänner är guld värt... gyllengul halm *L*

En god vän kom förbi på em. för att "titta till mig" *L* och var så oerhört snäll och fixade hit 12 balar halm (tack)! Så nu har getterna fått ett värmande täcke ovanpå sin spånbädd. Ett värmande tack till de som gjorde denna dag till en mycket bra sådan!

Kallt nytt år!

Det nya decenniet startade kallt... Den ihållande kylan följde med in på det nya året. Under nyårsdagen blev det i alla fall mildare och en mycket vacker sådan. Ruby (se blogg 3 sep-09) valde att följa med när vi , vännina och vovvar tog en liten skogspromenad. Alla njöt över att kunna vara ute en stund utan att risk för förfrysning förelåg. Min vänninna valde att stanna kvar och medans hundar och katter snusade så förnöjt, fortsatte vi när kvällen kom, att njuta av god mat och dryck vid rörspisens hemtrevliga värme. När man knappt hunnit hämta andan från kylan drog det på igen... och lördagens (2 jan) temperatur började sakta att krypa neråt och när vi vinkade adjö på em. var det -11 grader. Mitt hjärta och samvete började att må dåligt över getter och höns... hur länge kan de gå såhär i kylan... de har visserligen fri tillgång på foder (hö), världens tjockaste spånbädd och jag byter till ljummet vatten 4-5 gånger per dag... men ändå. Getterna har ett uthus men ingen värme därinne... usch!

Gott Nytt År!

Nyår firades med att min vännina kom hit och hälsade på... mysigt blev det! Vi startade med ett glas glögg, nötter och fikon när hon anlände. Nyårssupen bestod av förrätt med Avocadoröra, svarta bönor och finhackad vildsvinssalami... och en cider till det. Middagen blev hjortstek, klyftpotatis, brysselkål och grönsallad och ett glas rött. Glass med varm hallon/blåbärssås hoppade vi över... för vi blev proppmätta. Vi sparade oss till tolvslaget då champagnekorken flög i luften och den väl kylda drycken avnjöts lagom till att Jan Malmsjös stämma ljöd... ring, klocka ring! Därefter startades ett mäktigt fyrverkeri över Stockholm... och plötsligt hade det blivit ett nytt decennium!