Flugorna har invaderat kallvinden

Det fortsätter att blåsa… vilket gör, att även om temperaturen är ok, så känns det kallt. Idag blev det iordningsställande av hönshuset med nytt spån och ett ”BB” i hö har anrättats på golvnivå. Imorgon skall äggen placeras ut och så får vi hoppas på att gammelhönan känner sig manad. Då föds kycklingarna om 21 dagar och då skall det förhoppningsvis vara vår. Getterna är fortfarande inne i fällning och ser inte så roliga ut. Däremot gillar de små att bli kliade nu, så det gör dem tamare. Har beställt ved så snart kommer ett lass 4 meters längder och då blir det till att köra med sågen och vedklyven. Härligt utomhusgöra! Motion förenat med nytta… två flugor i en smäll. På tal om flugor så har dessa vaknat på kallvinden och där är ligger nu fullt överallt med döda flygfän som inte klarat sig. Det blir till att upp och städa där snarast.

Den gamle tuppen har flugit vidare...

Nu är vi back in business… med stormen vinande utanpå knutarna. Jag vill minnas att jag innan mars månads intåg hörde en prognos om en fin o varm månad med dagstemperaturer långt över det normala. Ja, med facit i hand så stämde den väl inget vidare. Vi ser i alla fall fram emot våren… i och med den nystartade sommartiden som inföll i helgen. Vi håller på att samla ihop ägg som skall placeras ut i hönshuset till gammelhönan som visat… att nu är det snart dags. I hönshuset var det förra veckan ett rejält tuppslagsmål som gav en indikation på att den nya ungtuppen (född i slutet av aug-08) nu var villig att ta över. Den gamle blev illa hackad i huvudet och jag förstod att det inte skulle gå att sammanföra dessa två igen utan att det skulle sluta väldigt illa. Så min gamle tappre hjälte fick sluta sina dagar genom att fara iväg till ett annat ställe… där gräset alltid är grönt och solen alltid skiner. Han har varit en fantastiskt snäll kille och alltid varit väldigt bra mot hönorna och alla nya kycklingar som tillkommit men nu var det med ålderns rätt han inte stod pall längre i den nya konkurrensen. Tyvärr… så är det ju så! Bloggbilden idag är på den gamle tuppen som kyckling. Jag tänker på och minns honom med värme... och glädje.

Den gamle har blivit ung på nytt... igen!

Ja… här har varit tillfälligt avbrott i bloggandet… ofrivillig sådan! Datorhaveri (dyrköpt läxa) har gjort bloggmammas kontakt med yttervärlden (läs cyber) minimal. Den gamle hundens hälta har hållit i sig… eller rättare sagt, när han reser sig, så är han lite stel fram. Han fick i förra veckan insatt ett preparat som skall hjälpa honom med detta. En liten första ansning av hans päls (en skottkärra full) gjordes också för att eliminera risken att han blir för varm om vädret hastigt slår om. Detta sammantaget tog sådan skruv så nu springer han och skuttar runt här som en unghund… (102 år gammal, jämfört med människoår) helt otroligt! Jag kan inte sluta att förundras över hans enorma livsglädje… det smittar verkligen av sig.

Nu är måttet rågat!

Hönorna har trotsat stormen och varit ute hela dagen... de har nästan blåst bort. Solig dag med ljusblå himmel... det börjar bli så härligt ljus ute nu. Jag hade fortsatt arbete med vägen även idag... börjar få rutin nu. Detta visste vi ju… att människan kan vara en grym varelse och nu är väl måttet rågat. Att grisar ska behöva lida så fruktansvärt pga. rationaliseringar och besparingar mm. Jag såg en väldigt intressant dokumentär om grisarnas beteende för inte så länge sedan. Forskarna menar på att vi ska behandla och sköta våra djur med hänsyn utifrån deras intelligens. Hur de ska transporteras och även om hur de skall omhändertas på slakterier. Våra grisar slaktas redan på ett väldigt barbariskt sätt och inte bara grisar! Filmen visade en mängd försök som gjorts med olika intelligensövningar där det framkom, nästan chockerande resultat. Grisarna visade sig vara långt mer intelligenta än man förut trott. Detta ansåg man vara en viktig aspekt att ta hänsyn till vid ex. slakt. Vad säger man… finner inga ord. Jag har i alla fall ätit mitt sista griskött om jag inte vet vart det kommer ifrån. Där jag vet hur grisen växt upp och hur den har fått dö. Så det så!
PS. Det är kanske dags att förbjuda att grisar hålls instängda... kossorna har ju fått komma ut och så även hönsen... en skitig gris är en lycklig(are) gris.

Dagens träningstips!

Idag var det riktigt trist väder… lite småblåsigt, regnigt och lera o sörja överallt. Vägen är under all kritik och sönderkörd igen i förra veckan… så historien upprepar sig (se blogg 090112-13). Det var inte så illa denna gången men det är tråkig tid ändå. Nu ska det upp en stor skylt på väggen vid ladan… ”Det är absolut förbjudet att köra på någon av vägarna fram till huset” Dagen träningstips… ut i regnet med storstövlarna och gräv och kratta lera… o laga väg!
Getterna var inte ute på hela dagen… de stod i öppningen till sitt uthus o kollade när jag grävde… smarta djur *L*

Killingbädd av hö...

Min vännina var kvar tills på em. och vi arbetade lite ute... ingen värme i luften men barmark... så det ska väl snart vända o gå mot vår. Ser verkligen fram emot detta... att få vara ute och röja sly, bygga nya hagar och pyssla med trädgården igen. Datorn har krånglat ett bra tag tillbaka... det kan verkligen göra att man blir alldeles matt. Snarast måste det göras en rejäl genomgång och diverse uppgraderingar på densamma. Härligt med solen som kom på em. De små låg o solade sig på en bädd av höspill och mamma get låg en bit bort i gruset och höll koll. Tänk va härligt när första betet börjar spira då de kan gå runt o äta färskt gräs i hagen.

Barnvaktsdag

Idag var det bloggmammas äntligen-dags-igen-för-att-vara-barnvaktsdag. Det är en liten bit att åka, så det blev en tidig väckning (inte brukligt annars) och snabb rastning av hundar och utfodring av samtliga djur. Det är så fantastiskt underbart när man kommer fram och den lille krabaten bara ler med hela ansiktet när vi ses. Fastän vi inte ses så ofta (som man skulle ha velat) bara finns det där… den ”magiska kontakten”. Vi gillar varandra skarpt! Vi bytte blöjor, lekte, var ute på promenad åt lunch och lekte igen sen kom mor o far och så försvann den dagen alltför fort. Det är inte helt lätt att slita sig när man ska åka hem. Var tvungen att ladda in bilderna från kameran i datorn… så fort jag kom hem. Så nu kan jag sitta och titta och återuppleva den mysiga dagen igen och igen… *L*

Fredagen den 13:e och allt är lugnt...

Fredagen den 13:e... och inga olyckor, missöden har inträffat... mycket lugnt o stilla har dagen förflutit. Diverse utomhusgöromål i vanlig ordning... med getter, höns o hundar. Lite förberdelser inför morgondagen med att plocka fram foder till djuren då bloggmamma skall ha hund, get och hönsvakt. Min vännina kommer vid middagstid och rastar den unga och släpper ut hönor o tuppar samt fodrar getterna. Det finns en stycken hanhund dit färden går imorgon... så den unga som befinner sig i höglöp, får vara hemma. Däremot får den ständige följeslagaren (den gamle) åka med. Tidigt imorgon bitti åker bloggmamma iväg för att vara barnvakt. Det ska bli så roligt...

Det snöar på påskriset...

Jag har precis gått med i postkod lotteriet… ja, jag vet. Det är inte riktigt min grej men det går ju pengar till bra organisationer och så kanske man kan vinna?! Så nu sitter jag här och väntar på grannyran och vad händer… jo, snöyran kom istället! Det var med nöd och näppe som jag kom hem med hötransporten innan det värsta satte fart. Sedan dess har det vräkt ner med snö... och snö... och snö. Så mycket kom det knappt i vintras. Jag gjorde iordning påskriset utanför vid trappan i början på veckan. Det är trevligt att ha det framme som ett litet blickfång ett tag innan själva påsken. Nu såg det väldans märkligt ut när påskriset stod där helt översnöat *L*.

"Skabbiga" små killingar...

Den gamle är fortfarande halt till o från... han kanske med ålderns rätt... helt enkelt blivit stel i sina leder. Inte så konstigt i så fall... men man blir ju orolig när det kommer så akut (se blogg 090306). Ja, vi får avvakta o se vad det blir av det... Underbara dagar när solen är framme... men ändå ingen värme i luften precis. Den eftersatta städningen inne blev ju åtgärdad häromdagen, så idag fick det bli getternas tur att få rent. De har väl inte varit inne så mycket de senaste så det var inte så farligt som jag trodde. Pälsarna börjar att "rugga" på de små och "ulltossarna" på ryggen ger ett nästan "skabbigt" intryck. Getmamman har ju varit med förr och hon är specialist på att hitta bra ställen att klia sig. Håller på att planera var jag ska ha min hundrastgård. De vore skönt om hundarna kunde vara ute när jag inte är hemma... Jag tror jag hittat ett bra ställe med naturlig skugga från träden och lite utsikt, så de kan hålla koll på omgivningen.

Katterna har vaknat ur sitt ide...

Lite av varje stod på schemat för idag… bl. a. skulle diverse saker som lånats för söndagens tillställning lämnas tillbaka. Handla hem hönsfoder och andra små ärenden. Städningen och tillhörande plock har varit eftersatt och idag blev det dags att åtgärda detta! Slarviga avtorkningar av hundtassar hade satt spår i hela huset… Dessa hade förvandlats till fläckar med tillhörande grus. Det var välbehövligt med andra ord. När dagen hade kommit ungefär till hälften så tittade solen fram… så härligt det var. Hönorna är igång med sitt värp, katterna går nu ut självmant och har börjat smyga runt i buskarna. Solens värme, ljuset på kvällarna som man saknat så... plötsligt bara finns där och man njuter varje sekund. Det är verkligen en härlig tid vi nu går till mötes.

Äntligen...

Va skönt... idag var det inga åtaganden, ingen stress, inga måsten... härligt! När man kände att nu kunde man slappna av lite... kom solen. En underbar dag med kvittrande fåglar, vårystra getter, kacklande hönor, galande tuppar, "solkatter", nöjda hundar och en härligt värmande sol... en sådan dag! Vi hade en meditation där vi "stängde" focuset vi haft på arrangemanget. Därefter var vi bara tvungna att ta fram trädgårdsstolarna och njuta av kaffet ute och sedan for hon hem till sig. En alltigenom landa-stanna upp-njuta-hämta ny kraft dag. Vitalisering när den är som bäst!

Swisch... även idag!

Tro det eller ej... men snön föll idag och då undrar man ju stilla... Var är våren, var är det fina marsvädret som skulle anlända?
Ja, om lördagen försvann fort, så var det en ännu "snabbare" dag idag. Vi hade vårt arrangemang och det hela fortlöpte under hela dagen med den äran. Summering= MVG
PS. Ännu värre dåligt samvete idag med hundarna... fast de rastats med jämna mellanrum. De har det dock så himla bra alla andra dagar... så jag kanske inte skall hänga läpp för det.

Var det lördag idag?

Idag blev det ingen vilodag precis… Jag ”laddade” på fm. med att ta det lugnt gjorde mina sysslor med djuren som alltid är lika rofyllt. Sedan bar det av till "bygdegården" för att ordna med förberedelserna inför en tillställning. Ett projekt som bloggmamma varit engagerad i... sedan en tid tillbaka. Föreningen som arb. med att knyta bygden samman skulle ha ett arrangemang och där var min roll fullbokad hela lördagen så denna dag försvann… swisch! På kvällen anlände min vännina som också varit engagerad i arrangemanget. Vi förberede oss för morgondagen med en god middag denna lördagkväll och bävade inför vädret som ev. skulle bli dåligt!
PS. Dåligt samvete för hundarna som tillbringat många timmar i bilen… iofs. inte fel för den gamle som behövde vila sitt ben.

En blockhalt hund... som plötsligt kunde gå igen?

En natt med många timmars oro och två timmars sömn gav inga bra förutsättningar inför dagens alla åtaganden. Jag fick en akuttid hos vet. för den gamle som tappert stapplade ut och gjorde sin morgonpink. Väl framme hos vet. och jag skulle assistera hans uthopp från bilen gled han galant ut för egen maskin. På väg mot vet. mottagningen gick han sedan rel. obehindrat. (jag stod där som ett levande frågetecken) Jag fick berätta att en styck åldring plötsligt inte var lika halt längre…? Det klämdes, böjdes och sträcktes men nä, inget specifikt att anmärka på. Någon slags ömhet i vänster handlov var resultatet efter genomgång. Vi fick i alla fall gjort en hälsokontroll och vet. kunde bara konstatera att den gamle var i utmärkt form för sin höga ålder. Ett hjärta som slog hårt i takt utan blåsljud och fantastiskt välbehållna tänder… knappt tandsten. Så troligen en elak stukning eller vrickning och det var ju som sagt redan på återgång. Det kändes ändå skönt att ha åkt dit och kollat… hellre en gång för mycket med tanke på hans ålder. Det som återstod av denna dag var så mycket och så många åtaganden så det blir bara en summering. Otroligt att det lyckades att få ihop allting… men måste man, så måste man.

Jättehundben och små killingskrik...

Idag har det varit kalas för två stycken hundar... när modell större "tuggben" levererades av bloggmamma. Hundarnas intresse var som fastnaglat på dessa jätteben hela em. och bloggmamma kunde koncentrera sig på sitt... Ena killingen hade på ngt. underligt sätt lyckats få upp "låsningen" på sin id bricka. Den hängde fast i örat men skulle om hon fastnade med den halvöppen... göra väldigt AJ! Så vi fick lirkat lite med en stycken sparkandes och skrikandes killing i knät... och till slut var den borta. Det gick en liten stund och sedan var jag inne hos dem i hagen och då var det hemska glömt. Det är tråkigt att få rubba de små livens förtroende som man byggt upp... men som sagt... det hemska satte inga spår. Geggigt e det nu... det kom en granne igår o sa hej och när han åkte hann jag bara konstatera... att när han körde iväg... valde fel väg... den som bloggmamma lagat x antal ggr. (läs blogg 090112) Jag skrek men inte hörde han det inte... jag blir så trött... Den gamle var lite halt höger fram igår kväll och det håller i sig även idag... Om ingen bättring sker får vi åka till vet. imorgon. Min gamle gubbe... hoppas att du kryar på dig under natten.

Sakta framåt... ett steg i taget...

Det var en utsövd bloggmamma som vaknade idag... en god sömn bäddade för en bra dag. Förmiddagen var molnig men sen kom solen... den härligt värmande solen. Hönorna, getterna och hundarna njöt. Det är härligt att se... att de uppskattar de mildare vädret... Det mildare vädret har också påverkan på "våra små" som drillar i träden runt omkring oss. Det är fortfarande full aktivitet med utfodringen fastän man kan tycka att de nu klarar sig själva. Min tanke till trots så e det väl så, att nu måste det väl bygga energi för att sedan kunna bygga bo och därefter bilda familj. I vilket fall som helst går vi mot våren om än inte med rekordfart... sakta framåt, ett steg i taget. Jag ser fram emot detta... *L*

På ett ben...

Idag blev det mycket av ingenting… har ni märkt det? att ibland blir vissa dagar bara ett… typ stampande på ett ben. Det är mycket på gång och man ska göra så mycket men så blir det så mycket att man till slut inte vet vilket ben man ska stå på. Plötsligt står man på ett ben… på språng bara liksom? Jag har gjort mycket idag men ändå känner jag att det inte riktigt räckt ändå. Det blir så vissa dagar… då e det skönt med djuren. Det går inte att stressa med djuren… man blir lugn av att ha djuren runt omkring sig. De ger ro till själen och det är det som behövs när det snurrar lite för fort ibland. På kvällen satte jag mig i alla fall och tog en meditation och kom i balans igen. Till sänggåendet tar jag nu fram spikmattan och sätter på lite avslappningsmusik och så blir det natten...

"Snöget"

Ha,ha... jag skulle väntat med att kratta upp hundskiten (läs blogg 090228) för idag hade jag inte hittat den. Det har vräkt ner snö under dagen... som på em. övergick i tunna blöta flingor som sedan förvandlades till slask. Var detta nödvändigt kan man undra? Ja, tydligen... det satte i alla fall eld i baken på bloggmamma som såg scenariot framför sig... att bli insnöad med ett alltför magert höförråd. Det var bara att kasta sig iväg o hämta några balar... tur att min hökille e så snäll. Inga ledsamheter där inte! Jajmensan bara kom... sa han och då blir man glad. Tur att det finns snälla människor. De flesta e snälla... sen finns det väl en o annan som inte håller det måttet men de behöver man ju inte umgås med. Det är viktigt att omge sig med männislor som man trivs med... då blir man glad! Lustigt att jag skrev om att getterna e så mesiga med regn och att jag skall bygga vind/regnskydd. Idag minsann vad får jag se i snöyran om inte getterna springa runt i sin hage. De kan väl knappast ha läst min blogg? Eller...

"Byggabstinens"

Det var härligt väder även idag… med en lagom kyla. Veckorengöring till getterna stod på schemat och lite plock med div. grenar som höststormarna dragit ner. Nu blir det snart dags att börja elda ris igen. Jag gick förbi tvättlinan och kände en stark längtan att snart få hänga ut tvätten igen. Det finns väl ingen underbarare lukt än att ta in kläderna från strecket och känna hur hela huset fylls med doften från tvättkorgen. För att inte tala om att få krypa ner i rena lakan som fått torka ute… Härliga dofter… Jag är av någon anledning väldigt ”känslig” för dofter sedan en tid tillbaka. Jag kan sitta o känna olika dofter fast det inte finns någon logisk förklaring till densamma. Ja, inte gör det mig något men lite underligt är det! Hönorna stannade upp lite i sitt ”värp” när det blev några kyligare dagar i förra veckan men är nu åter i gång igen. Tack för det! Jag är fortfarande stärkt av min behandling i torsdags och är mycket skärpt i sinnet… nästan lite underligt skärpt där också. Jag tror att om man inte har så mycket störningsmoment intill sig så blir ens sinnen väldigt öppna o lyhörda. Den känslan är inte dum. Jag fick nästan abstinens när jag var hos getterna idag… det kliade i handen efter att åter få ta fram hammaren och bygga något igen. Ja, jag måste inför vår och sommarperioden se till att bygga ett vindskjul som går att flytta. Min plan är att flytta runt getterna under säsongen som kommer och sedan till hösten tillbaka igen till sin hage med tillhörande uthus. Getterna gillar ju som bekant inte regn och det måste ordnas något ”krypin” så de inte blir våta. Återkommer i detta ämne när jag har klurat ut hur detta bygge skulle kunna utformas.