En lång natt ljusnade på morgonen

Haft jour i natt... ifall den gamle (hunden) skulle bli akut dålig. När han fyllde 10 år tog vi ett gemensamt beslut att han skulle få sova i soffan... det skulle vara en skön ålderdom att få ligga bekvämt med sin gamla kropp. Nu har han legat i soffan i 5 år!!! När han igår kväll som vanligt skulle hoppa upp... vek sig "bakkärran" o han säckade ihop. Det hela gick väldigt fort o det var svårt att uppfatta vad som hände. Min första tanke var ju en hjärnblödning men han var mentalt med hela tiden. Däremot krökte han rygg o det såg ut som om han... precis när han skulle hoppa upp... kom på att han va tvungen att bajsa. Det blev liksom ingen ordning på någonting i det läget o han ramlade tillbaka ner mot golvet. Han ville sedan ut o fortsatte då att "göra ifrån sig". Natten avlöpte lite orolig o flåsig men annars ok. Idag var allt som vanligt igen... mkt. märkligt! Märkligt också att han blev dålig på kvällen... för det sista jag skrev om i gårdagens blogg var just om den gamle.
Det var meningen att det skulle klyvas massor av ved idag men det blev en trött dag med funderingar över vad som komma skall... även om det aldrig går att förbereda sig på en hunds bortgång. Han börjar bli gammal nu killen... o är lite trött o stundtals förvirrad. Han e mestadels dock fantastiskt pigg o alert... är ute från morgon till kväll på allehanda upptåg o strövtåg. Han går o nosar efter sork, äter lite "spill" vid fåglarnas matbord i vår trädgård. Det går också bra att besöka hönshuset för där finns... havre o pellets. Han har fullt upp hela dagarna o det är säkert det som håller honom så fräsch för sin ålder. Ingen medicin... inte en enda tablett... försämrad hörsel är det enda som kommit smygande det sista året. Det sista halvåret har också en viss förvirring uppstått... vilket innebär att han kan ställa sig o skälla mot en dörr o bli stående... om han upptäcker att han är själv. Han har aldrig skällt eller varit ängslig förut... men det här är en vanlig förvirring hos äldre hundar. Precis som vi blir senila när vi blir gamla blir hundarna också det. Därför lämnar jag honom aldrig ensam hemma. Han får följa med mig vart jag än skall åka. Jag måste vara... och är... hans trygghet o klippa nu... precis så som han alltid har varit min. Bloggbilden idag blir en film från aug-08, när den gamle äter hallon.